Okej nu bombar jag bloggen med inlägg. Men jag måste skriva av mig!

Ibland blir jag galen på mig själv, så himla många tankar! Jag vill så himla mycket, jag vet inte riktigt hur jag ska hinna med allt! Eller snarare hur jag skulle kunna göra allt på samma gång, det är det jag allra helst vill.. Men jag vet att det inte går. Så på något sätt blir det en ordning på allt jag vill livet, den mest logiska ordningen för att jag ska kunna göra allt jag vill.. O jag vet inte om jag alltid vill ha det så. Jag vill ha barn, jag vill resa, jag vill leva studentliv..

Det som ligger mest nära till hands nu är vad jag ska göra till hösten.. På ett sätt vill jag inte annat än stanna kvar här, jag älskar Uppsala! Att flytta till Uppsala måste vara det bästa och roligaste jag gjort i hela mitt liv! Jag gav mig hit på egen hand, utan att känna till någon eller något, jag älskar mig själv för det.. O nu är jag helt kär, o alla är så himla snälla och rara här. Det finns människor från hela sverige, och till och med hela världen! Det vimlar av utbytesstudenter.. typ. Jag älskar stan, så fruktansvärt mysigt! Det finns jättemycket gamla och fina hus här.. Uppsala har en alldeles bedårande stor domkyrka. Och Uppsala har fyrisån som delar av stan, som jag har hört är jättefin under våren/sommaren.. Och jag tror alla, jag tycker till och med att den är fin nu. På sitt sätt, grå och täckt med is.. Det känns så mysigt, tänk och sitta på en brygga ut över ån och fika i sommar. Och studentliv, vill man leva något annat? (Lite mer pengar hade iofs inte suttit helt fel.. :P Men förövrigt.)

Men samtidigt som jag vill stanna här och leva studentliv vill jag resa och upptäcka världen innan jag slår mig ner och börjar plugga 3-5 år någonstans! Och jag vill flytta tillsammans med Robin, jag älskar den människan mer än någonting annat. Med honom kan jag verkligen vara mig själv, och med honom känner jag att jag kan ta mig igenom vad som helst, bara han finns där för mig! Så det känns som det rätta att göra, och jag tar inte att flytta tillsammans med någon som en så stor grej.. Vilket många kanske gör. Men det mest naturliga skulle då vara att flytta tillbaka till göteborg, börja jobba där och spara pengar till en resa.. Men jag har antagligen inget hem att flytta tillbaka till, då pappa ska flytta, inte för att jag skulle vilja flytta hem nu, men ändå.. Så då måste jag skaffa mig en lägenhet och hur finner man en? O är jag ens säker på vart jag vill bo, egentligen?

Och sen var det där med barn.. Av någon konstig anledning kommer jag nästan bara in på unga mammors bloggar. Och jag kan inte bli annat än avundsjuk, jag längtar fruktansvärt mycket tills jag får vara gravid och vänta mitt alldeles egna barn! Tänk att få bygga upp en familj.. Jag längtar tills den dagen. Och jag tycker egentligen inte alls att det är alldeles för tidigt nu.. Visst hinner man med det med, men jag vill det så himla mycket. Det är typ det jag vill med hela livet!

Ojoj, vilket inlägg.. Stackars er. Men jag var som sagt tvungen att skriva av mig. Om ni blir något klokare av mina tankar än vad jag blivit, så hjälp mig! Jag är i alla fall glad att jag kommit såhär långt, för mindre än en vecka sen hade jag ännu mer att tänka på.. T ex vad Robin ville göra. För visst är det ingen idé att vara tillsammans med någon om man hela tiden drar och vill åt olika håll? Det låter hemskt, men ibland har jag sett det som så att jag missar lite av mitt liv här. Om vi ändå inte kommer vara tillsammans sen, men nu är planerna att vi ska det! Och jag kunde inte varit gladare..!

Hjälp, jag blev lite väl personlig på slutet kanske..?